torsdag 17 september 2009

Är man nu uppe i dom övre tonåren nu,då tjänst det skööönt. . .




Tack alla ni som gratulerade mig på min,hmmm,77 års dag.

Men inte känner man sig så gammal,måste vara något fel i födelse-attesten kan man må så bra i denna ålder då är det inte något problem att bli gammal,enligt läkaren som jag hälsar på 2 ggr per år så har jag fantastiska värden.
Men allt kan hända.

Ja som sagt var det den 16 i går,inte bara att man firade dagen,jag fick även vara transportör för Patrick som skulle in och opereras,skulle fixa till hans dåliga hörsel.
Dagen flöt bra det poppade upp en del bekanta,och Annelise fick som vanligt serva men det gör hon så gärna.

Sent omsider så tågade gästerna iväg och vi fick vara för oss själva en stund, då ringde telefonen.

Det var Linda Patrick fru, Linda hade suttit vid uppvaket och servat hans sängkamrater,under tiden han själv skulle vakna till liv.
Linda undrade om jag kunde hämta dom för transport till hemmet,ja det var bara att sätta sig i bilen,väl på sjukhuset så möttes jag av en ganska omtöcknad Patrick, som ville hem och lägga sig.
Men först skulle vi inom MAX för att inhandla ett par MAX burgare,han hade inte fått något i sig på hela dagen.

Sen hem igen,strö-tittade på lite Tv,innan det var dax att krypa till sängs.

Det var den dagen det.

Torsdag fm, Ja vad skall man göra idag, kanske tar jag en tur ut till Flyinge Plantshop ser om dom har något man kan preta ner i den Skånska myllan.

Dagens ord: Spara inte till morgondagen,vad du kan göra i dag

Inga kommentarer: