måndag 28 november 2011

Du är inte ett roder som styr mig, du är ett segel som för mig framåt. . . (ett citat tagit ur media)

Vi ser nu snart slutet på detta året, 2011 har varit ett turbolent år med både glädje och ont
En fundersam dotter.
Oldemor med den lilla.

Ont i den bemärkelsen att min lilla älskling drabbades av både Stroke och efter ett fall i hemmet bröt hon lår benshalsen, båda dessa olyckor blev till operation i båda fallen och flera sjukhusvistelse

Nu efter en intensiv Rehab har hon snart hämtat hem sina krafter, tack vare kommunens duktiga Benny och Lena som kämpat med henne.
Stor hjälp har vi oxå haft av vår dotter Nette, som har visat stor omsorg om sin mamma genom att bara finnas.
Tack Nette för all hjälp, vi älskar dig. . .

Själv har jag haft dåligt med egentid, det tar jag bara gumman blir bra. Under tiden har jag fått sköta hemmet, sådan Gourmé som jag är, så fixade jag maten själv, korv på längden på tvären, ja i alla dess former.Om jag inte kunde laga något annat än korv, nä jag är en sådan där person som kan och älskar
Korv i alla dess former.

Blev även bortskämd med att förlänga sovtiden på morgonen klockan kunde bli både nio och halv tio, innan jag drog mig ur sängen för att ställa mig i ordning för att ta mig till sjukhuset.
Oj vad parkeringsbolaget tjänade pengar på mig, hutlöst vad dom tar betalt för att parkera ingen tanke på att det kan ta lång tid för patienter eller besökare, det kanske går till bättre parkeringsförhållande inom området

Men allt var inte negativt för henne, mycket besök, alla som ville henne väl visade upp sig, hon hade besök av familjen från Kristianstad Jimmie med familj,dottern Catharina med Anders var där, Patrick med Linda och flickorna kom, för att inte prata om övriga släkt och vänner.
Väl hemkommen, fick jag lite mer tid om man kan kalla det så, men i stället för att köra fram och tillbaka till sjukhuset. Så kunde jag uträtta lite som jag var i behov.

Botans vänner kallade till sitt andra möte:
Dom som håller i det hade varit i Singapore, för att beskåda staden som ligger i en jättestor trädgård som dom beskrev det, vi fick se lite bilder där ifrån, beskrev även hur man jobbar i denna enormt stora park, bilderna är utlagda på FB för allmänhetens beskådande.
Parken beskrevs som planterad, alltså växter som hade framdrivits på annan plats till rätt storlek, sen ut planterats på fria ytor, enormt vackert.
Bild av världens största Passionsfrukt.

Efter den informationen, blev det en runda i växthusen, där förevisades ett antal små växter dom tagit med sig hem. Avslutningsvis fick vi vara med om att provsmaka,frukten från världens största Passionsblomma, en frukt stor som en vattenmelon.
Passade på att få till mig ett antal frö kärnor med hem, så kanske dom inte blir ensamma om att visa upp en planta av den storleken.

Stor glädje i familjen Röjnert
och även för oss som fick vårt nionde barnbarns barn. . .
Pappa Mikael med dottern.
Nu till det som jag mest varit glad för, förutom att min älskling blir bättre dag för dag, är att vi blivit Oldeföräldrar till vårt NIONDE barnbarns barn.
Det är vår första och äldsta barnbarn Mikael med sin söta Hanna som har varit och presenterat sin lilla prinsessa, en liten välskapt flicka med mycket hår på huvudet, ständigt hungrig, vad skall det månne bliva av henne!
Förvånad ja det är Oldefar.
Ja hösten ja! Helt som jag vill ha den, lagom med sol, lagom varmt ca 7 - 10 grader på rätt sida på barometern,  växlat med lite småblåst om vart annat
skriker Media ut en analkan de storm med orkanstyrka klass tre, den kan väl vara välkommen på sina ställen, glädjande är att den blåser bort all löv som ligger här och var
Det får man ta, bara vi slipper den Skånska vintern med snöslask och allt vad den drar med sig


1:a Advent hemma hos Nette och Jan.
1,a Advent i dag.
I fönstren som är pyntade med stjärnor, adventstakar, Julens blomma framför alla "julstjärnan" lyser med sin starkt röda färg på flera ställen.
Sen kommer all den andra pyntet som gör att barnen är snällare än vanligt, nu får vi vänta in julen.
I det sura vädret i dag fick vi besök av familjen från Staffanstorp, Annelise hade bakat muffins det tomt i övrigt av kakkor, men Switch så var de nybakade muffinsen bor


Julen ja!vad tycker man om den då,? Jo den tycker vi väl om, men den har blivit allt för kommersiell, har blivit handlarnas kassa ko inför årsslutet.

Så mins jag Julen som barn.
Grön gran som visades upp på morgonen julafton, mina föräldrar hade klätt den på sena kvällen. julaftonen med hemma lagad mat, ingen köpmat här inte, därefter julklapps utdelning, små enkla saker, inget som tömde börsen, alla var nöjda.
Julafton slutade med dans kring granen, som lystes upp med levande ljus, alla var nöjda och glada.
Juldags morgon satt alla samlade runt radion för att höra alla julsångerna om man inte tog sig till Domkyrkan för Julotta.

Glömde berätta att vi även i veckan som gått, hade besök av Jimmie med Alex och barnen, med sig hade dom en riktigt smarrig god tårta. Nette var som vanligt här och röjde upp, därefter kom Anders oxå för att hälsa på, det blir inte så ofta vi ser dom, avståndet, jobben hindrar det.
I dag måndag stormen har bedarrat, solen skiner med full kraft, kan en höstdag bli bättre.

Dagens ord:
När mörkret är som mörkast, är ljuset som ljusast.

Med det önskar jag er alla, en riktigt GOD JUL och ett gott NYTT ÅR
Gör nu inte något under julen som inte jag oxå skulle ha gjort. . .

torsdag 10 november 2011

Nionde (9) Barn Barns barnet, Grattis Hanna och Mikael till er lilla prinsessa. . .

Ja så hände det äntligen,
trodde aldrig att vi skulle få vara med om detta på den sidan av familjen Röjnert.

Det är inte utan att man blir jätteglad när det händer.

Hade nog inte väntat att det skulle bli Mikael först, han har inte visat någon större entusiasm för sina kusiners barn.

Där finns i alla åldrar från 3 upp till sexton år, nu får vi se hur mycket vi får vara med och glädjas åt detta barn barns barn, varav två flickor.

Så du lilla Prinsessan är välkommen till världen och till dina  många kusiner.och till din Oldemor och Oldefar.

lördag 5 november 2011

Alla Helgons dag, en vacker solig dag på Minneslunden. . .

Det är inte utan att det känns skönt att sitta på en bänk uppe på Minneslunden, vid den vackra fontänen med den likaledes vackra utsmyckningen den har.

På den vackra fontänen kan man beskåda ett äldre par som sitter på en bänk ,precis som jag minns min gamla morfar gjorde när han satt utanför sitt hus, här hedrar jag alla dom äldre som gått bort. Vidare kan man se ett ungt vackert par som oxå sitter och ser riktigt lyckliga ut här hedrar jag de som allt för unga gått bort.
Vidare runt fontänen ser man barn som leker, försöker fånga fjärilar med en hov, till sist är det en flock fåglar som flyger iväg mot horisonten, dom får hedra de kära husdjur man haft runt sig under alla år.

Efter att ha hedrat dom nära och kära som lämnat oss, så sätter jag mig  på en av bänkarna vid sluttningen som omgärdar Minneslunden, här sitter tidigare flera äldre  och samlar sina tankar om det liv som varit.
Många är besökarna denna Alla helgons dag, det är väl det vackra vädret som har dragit dom hit.
Flera stannar kvar, står vid de vackra blomster arrangemang som bara växer , blir allt mer omfångsrikt. Andra gör bara ett kort besök där.

När mörkret faller är det som allra vackrast, vissa ljus har slocknat i den svaga blåsten, finns alltid någon som tar fram sin gasol tändare och tänder upp dessa.
Själv sitter jag där som annars om åren. solen bränner i ansiktet fast det är en höstdag i början av November, funderar på hur livet har varit, vad jag / vi fått vara med om, allt har väl inte varit manna. men det har mest varit ett underbart liv, har inget att vara otacksam över.

Som jag skrivit tidigare, så skall vår plats vara under pilen vid den stora stenen intill dammen med sitt stilla brus, innan det rinner vidare ner i en brunn, för att föras vidare ner mot Höje å och vidare ut i Öresund, där den sedan fördelas och sakta flytter vidare ut i världen.

Men en fundera slog mig, när jag satt och pratade med en man, som jag även föra året träffade däruppe, han tyckte att det var svårt att ta sig ut dit när man blir äldre,  mörkt utan belysning i mörkret.
Han funderade på att kanske välja en minneslund som ligger lite närmre stan och har goda buss-förbindelser. Det skall inte vara svårt att förflytta sig på ålderns höst. Det skall vara bekvämt att sig dit, alla har inte möjligheten att ta bilen. så jag får ta en funderare på om jag/vi skall välja  den Minneslund som ligger lite närmre och livskamrat ligger vid.

Hemkommen går jag ut och tänder upp mina marchaller i trädgården för att lysa upp i mörkret som nu lagt sig runt vårt hem, Väldigt vackert är det, inne tänder jag två ljus vid mitt lilla altare som lyser upp fotona på de närmast bortgångna.

Alla är i våra tankar,

fredag 4 november 2011

Nu får det väl vara nog med olyckorna här hemma. . .

Jag önskar att det får vara slut på all otur med olyckor runt oss.
Ni som inte följt upp allt skriverier på FB, får jag  väl lämna en redogörelse för vad som hänt i vår närhet.

Den pigga damen jag har varit gift med i femtiofem (55) år har drabbats av olyckor den ena efter den andra.

Det första som hände var att Annelise började få dålig syn, där konstaterades grå star, därefter kom man fram till att där fanns en långt gående gula  fläcken, som där inte är mycket att göra åt.
då blev det till att jag köpte en större TV 42" för att Annelise skulle kunna glädjas och även kunna följa med på texten, jovisst kan hon engelska men det kan vara lite svårt att följa med i bland.
Därefter drabbades hon av en stroke, som jag skrivit om tidigare och därefter sex veckors rehab fyra dagar i veckan. Väl färdigbehandlad kunde hon återgå till sina sysslor i hemmet, där jag fick vara klippan att stötta henne. Samt uppföljning med två dagars rehab på Friskis och Svettis.

Där blev det inte långvarigt,en eller två gånger hant hon med att gå där.
Sen var det dags igen, skulle serva mig här hemma envis som hon är, så skulle hon klara det själv, bullarna stod i ugnen och för att rädda dom staplade hon ut i köket, men kom bara halv-vägs då hon blev yr och föll omkull, stackars människa, vilken otur, det tog lite tid innan jag fick övertygat henne att där nog hade hänt något allvarligt med benet, ville hon själv övertyga sig om att försöka resa sig.

Det var bara att ringa efter ambulans, som kom ganska snabbt och med en fantastisk personal gjorde henne färdig i hemmet med allt vad där tillhörde, därefter snabbt upp till SUS och röntgen, förbi den långa väntan på akuten.

Här visade det sig mycket riktigt att lår benshalsen var av. Efter det blev det in på avdelning tolv på Ortopeden, som visade sig ha en underbar personal som tog sig ann henne på bästa sätt, pumpade i henne en hel del smärt stillande, vilket orsakade att hon försökte övertyga oss om att där var flera katter uppe på en byggställning utan för fönstret, men inte kunde vi se några katter.

Ja nu fick hon ligga här på salen från fredag em. till måndag fm och invänta operation, det var inte utan att hon hade ordentligt ont.

Nu är hon opererad och färdigbehandlad på sjukhuset och hem-tranporterad fram till dör, här stod nu tre från kommunens omsorgsförvaltning och tog emot henne.

Dessa trevliga personer skall nu på olika sätt komma fram till en behandling i hemmet, med de hjälpmedel dom har till förfogande få henne tillbaka till verkligheten fem dagar i veckan, vilket kan ta tre månader, men känner jag min lilla älskling rätt så går det nog lite snabbare. Vad beträffar stroken kommer det nog att ta lite längre tid.

Ja så e de lilla maj.
Det blir nu att jag som får agera köksbiträde, under ledning av gumman skarpa överinseende, men får väl börja med dom enkla rätterna, har inte blivit bortskämd med att få vara i hennes revir.
Nu är det i alla fall fritt fram, nu skall det bli mina favo-rätter som skall presenteras KORV i alla dess former, jaså inte det, vi får väl se färdigmat kanske , inte det heller, pizza kanske kan smaka, jaha om jag gör den själv i ugnen, nänä, där finns så många goda man kan köpa, inte det heller.

Vi får väl ta till Annelises Oldemors kokbok, Danska specialiteter ja ja det kan vi göra, ingen dum ídé
Nu får ni ha det, var rädda om er när ni staplar om kring ute, det är inte bara snön man kan gå omkull i, finns de blöta bladen som ligger blöta lite här och var.

Ps; Annelise hälsar och tackar alla som ställt upp, med besök och trevliga telefonsamtal, härligt vackra blombuketter här i hemmet,

Hjärtligt tack till er alla hälsar hon

lördag 15 oktober 2011

Jag var inte beredd på att nattfrosten skulle komma så tidigt i år. . .

Se lite packat ut, och då är inte alla inne.
Dom övriga är så stora så jag får ha truck till-att
lyfta in dom.
Det var väl inte utan att man blev snopen i morse, när man långt om länge fick upp dom hoppklistrade ögonlocken. och fick uppleva den första kylan på manna-minne vid denna års tid.

Snabbt som attan fick man ner i den blå säcken, för att plocka upp dom malätna, Kronans underställ, lång-kalsonger, tröja, sockar, vinter-mössa.
Väl på klädd var det bara att ge sig ut i den bittra kylan ,rädda vad som räddas kan, av mina Medelhavs-växter, dom upplevde det säkert lika kyligt om rötterna som jag.

Men va då. . .
Uterummet var fortfarande belägrat med sommar blommor och möbler, vad gör jag med dom ???? Garaget är fullt !
Dynorna fick bli till en vägg mot den bitande kylan runt nedre delen av glas-partierna. bänkarna fick bli en för-höjt köldskydd, för dom små växterna . . .

Nu var det bara att bjuda på med kroppens alla muskler. . .
att få in dom stora tunga krukorna, Phuu. Phuuuu. Phuuuuuuu ! Förkyld som jag är och ont i ryggen som jag har.
Men inte någon hjälp på mils avstånd, så är det att bo på landet.!

Äntligen. . .
Nu står dom mest ömtåliga växterna, där dom skall tillbringa sina närmsta sex månaderna.
Oj är det så lång tid, till att dom skall ut, då har dom säkert sprängt taket, precis som Kottepalmen på Botan, den börjar oxå trycka på glas-taket.

Sen kom solen även denna kalla dag. . .
(Varför behövde jag ha så brått då) kunde gått och lullat där resten av dagen och lapat syre.
Nu har vi haft Britt- sommar i två veckor soldis och sol om vart annat, men det ser ut till att ta slut i mitten av veckan som kommer. Vackert väder gör att man kan förlänga efter-arbetet med rabatterna  en stund man behöver inte att flå på så mycket.

Ha det njut, gör inte som jag stressa inte, det förlänger inte livet.

Nu återstår bara,
efter att jag brutit ut och plantat om en del växter, så blir det att sätta lök av olika sorters vårblommor, Ja ja, jag vet att jag talat om det tidigare, men nu skall det bli av. . .

SAM en riktigt kär vän har lämnat sin Matte och Husse och oss andra som gladdes åt honom. . .

Det är inte utan man fällde en tår, när vi chockade fick höra att vår kära Sam hade gott bort.
Sam var en Collier, en hundras som jag själv haft ett par gånger när jag var yngre, och alltid varit lätt att umgås med.
Likaså Sam, han var en glädjekälla här på vår gård, minns när hans Matte Christel kom och visade upp honom för oss bara åtta veckor gammal.

Han fick för vana att i tidigt stadium få springa bort till oss och sökte sig gärna till Annelise i köket, där blev han sittande utan för kylskåpet tills det serverades någon godbit, lite kräsen var han, passade det inte så vände han och sprang  hem.
Nu knappt åtta år gammal har lämnat ett stort tomrum efter sig.

Vila i frid Sam.

torsdag 6 oktober 2011

Det skulle vara en längre bloog på vad som vi varit med om i sommar med inlagda bilder, men det går inte att lägga in bilderna i ett collage. Så ni får nöja er med lite om Botaniska trädgården i Lund. Inte dåligt inte. sen lite av vad som hände i helgen. . .



Botaniska Trädgården -  med Botans vänner. . .          
                                                                            
Jättekastanj-Ät bara.
Lovade att återkomma efter att jag varit och lyssnat på Botans vänner. Det var en givande kväll på ny öppnandet av Botans vänner ett bra föredrag av Maria Widén som har 21 års erfarenhet på Botan och många resor runt i världen trädgårdar
framhöll en i Thailand som stack fram.
Till hjälp har Marie åtta personer för att få det att gå runt på Botan, två av dessa var Sofie Olofsson och Helen Persson, som var med om att visa runt i växthuse
Är du intresserad av Botan så kan du gå in på
 www.botaniskatradgarden.se här kan du klicka dig fram och följa upp vad som händer och vad som framtiden skall ge. En bok skall oxå komma, minns jag inte helt fel så var det utgivning 2012 och skall heta "Det gröna hjärtat".

Önsketänkande eller blir det så.
2016 - 2017 skall Botan  fira 350 år, deras högsta önskan var att kunna visa upp ett nytt större växthus, även i tillbyggnaden skulle man kunna ha en mer omfattande servering, samt en del i byggnaden skulle kunna vara någon form av butik, för försäljning av fröer, böcker, växter.
Vacker Kalla utan för drivhuset.
Orkidéer-huset.
Álgave-kaktus i ökenhuset.
Önskemålen för framtiden var även att man skulle jobba för att få privatpersoner och företag att vara givmilda. Kunna sätta in stor eller liten slant på PlusGiro 900188-4. Forska Lund samt ange BOTAN på inbetalningskortet.
Det var väl i stort vad som var samtalsämnet för denna första kväll av nya " BOTANS VÄNNER ."

Nyinköpta trädgårds-böcker jag kommer att fördriva tiden med i höstmörkret . . .
Wij Trädgårdar, en vision i Ockelbo av Lars Krantz. samt Susanna Hultin och Gunnel Carlsons bok.
Största TRÄDGÅRDSHJÄLPEN om skadedjur & ogräs, två böcker i en.

Lördag den 9 Oktober.
Den Kloka Ela studerar vad hon har
skrivit.
Oj vad man fick vara i gång denna eftermiddag,vi hade lovat  hålla öga med Patrick och Lindas två små flickor, små ! nä dom börjar bli stora nu, det fick vi känna på, många viljor. Inte tog dom någon hänsyn till att jag hade ett övergående ryggskott, eller att Annelise inte har dom krafter kvar.
Annelise och Felisia i tankar.
Men det  fixade sig, väl hämtade så var vi rent utslagna, det blev till tidig säng-gående och en halv-timma på spikmattan.


Söndag morgon den 10 Oktober.
Hade sovmorgon när jag slog upp dom blå, så sken SOLEN med full intensivitet.
Öppnade FB - blev överöst med brev om att Skåne, vår sydligaste del av landet hade drabbats av frost ! Fick fart på, tänkte det kan inte vara sant, jo många av våra vänner hade varit utsatta för detta.
Brått-om ut för att kolla mina Medel havsväxter ! Men dom borde väl tåla ett par frostgrader, det blir dom utsatta för där nere med i bland.
Fick som tur var in min vackra mörkröda Bourgonvilla, Den var för tung för mig så Patrick fick lyfta in den.
Typisk frost-tid brukar alltid vara runt den 17 November, då stordottern fyller år, det är en stående barometer.

Det är kanske dax-att stalla in växterna.
Får kanske planera uterummet för att få in allt, det blir svårare år för år. Växterna står inte still, dom växer blir bara större och större. Vad gör man när man inte kan husa dom längre ? Får väl tänka till-Botaniska trädgården kanske vill överta dom för att fylla sitt nya drivhus med dom.
Hade väl varit tänkbart med en skyllt som talar om vem som skänkt växterna.

Det var allt för dom pengarna. . .



lördag 1 oktober 2011

Det är den första Oktober idag, Skall ta min årliga tur i Botaniska trädgården.Medan Annelise skall göra stan osäker med vår dotter Nette i solskenet. . .

Klockar är runt tio denna vackra lördag, en riktigt fin höst dag
Efter att släppt av damerna i centrum tog jag mig upp mot Botaniska trädgården


En av ursprungsbyggnaderna i parken
Jätteväxt i en av dammarna.










Parkerade bilen på baksidan - av Botan då slog det mig att jag var i bekanta trakter. Strax intill låg .den mycket kända arkitekt firman Hans Westman på Nationsgatan 5, ett hus som verkligen stod fram i tiden. Där tillbringade jag ett par år med att lära mig rita hus, innan jag skulle in i det millitära och påbörja min karriär där.  Blev ett jobb vid sidan om mitt dagliga arbete, som jag sysslade  med fram till min Pension.

 en av de exotiska växterna
Nu åter till Botan.
En underbar park att ströva omkring i, man känner hur kroppen slappar av när man drar in djupa andetag av all doft från  den blandade växtligheten.
Vilka härliga färger
Solen bränner när man sakta tar sig fram i gångarna, samtidigt som man  beskådar alla höstblommorna. Strax är jag framme vid växthusen, oj vad folk där är så tidigt på dagen, hade samlats för att gör fynd bland alla stånden, här fans många ovanliga och säregna sorter från bl.a Kina.
Själv fick jag med mig några sorter för en billig peng, förstår inte att jag fastnat för pelargonior, men det är en blomma som verkligen har lyst upp innan för den gröna muren här hemma och vackrast nu på hösten.
 från det torra ökenhuset

Vidare in i växthusen.
Värmen och den höga fukten slår mot en när man drar i dörren, Vaktlarna har fått ungar som springer mellan benen på en, man får se upp så man inte trampar på dom.

Vandrar vidare, beskådar alla dessa tropiska växter som finns här. Det börjar bli riktigt trångt här.
Palmerna, i synnerhet kottepalmen trycker sin krona mot glastaket, är i stort behov av få större plats.
Skulle vara trevligt om man fick uppleva ett nytt stort växthus här i Botan.

Fördrev ytterligare en bra stund innan jag begav mig hemåt med mina fynd, väl hemma var det bara att invänta Annelise för att inta vår eftermiddags fika ute i solen.

Botans vänner.
Ja det var något nytt som intresserade mig. blir väl en instution som skall jobba med Botans bevarande.
Värdens största Passionsfrukt.
Första mötet äger rum den fjärde oktober på
Botaniskan uppe vid växthusen Kl. 18.00 . Så det blir väl att ta sig dit för se vart det bär.
Kan kanske vara något för dig med, gå in på Botan och läs mer om det.




Annelise slappar i solen
Annelises på Rehab efter sin operation.
Det har nu gått några veckor, sedan Annelise blev utskriven från sjukhuset.
Stroke Rehab har tagit över efterbehandlingen av henne. Detta får hon göra fyra dagar i veckan en tid framöver. den tionde oktober blir hon färdigbehandlad här, fantastisk personal som jobbat med henne.
Sen skall hon med hjälp av en personlig tränare få vidare träning på Friskis och Svettis, för att återkomma till verkligheten.

Utöver detta så har vi varit på Ögonkliniken för att kolla sin grå starr som hon blivit opererad för, har även varit på Kärl för att kolla hjärtat.
Så nu har hon verkligen fått en riktig genomkörare, med resultat, att intaga många piller varje dag en tid framöver.

söndag 11 september 2011

Tänk att en blomma kan stå i sin fulla prakt i så många år utan att falna !

11 september 2011.
Även om tankarna under hela dagen varit kring den 11- September, med hela den förstörelse och sorg som drabbade staden New York och hela Amerika, ja hela värden.
Men ändå kan inte mina tankar lämna vad som kunde ha hänt utöver vad den gjorde med den blomma jag så ömt vårdat under alla dessa år.

En av Annelises Älsklingsblommor.
Det har alltid hänt något med den, men den har rest sig stolt och fortsatt pryda sin plats i min närhet, medan andra av mina växter i trädgården falnar och vissnar ner och inte haft ork att resa sig igen.
I dag har Ni kanske redan räknat att det gäller Min Annelise, som återhämtat sig ganska bra, inte helt, det skall Rehab hjälpa henne med.
Det kommer att få ta den tid det behöver, under tiden står den blomman i hela sin prakt och ser tiden an.

På TV:n ljust nu !
Bild från tidningen Sydsvenskan.
Vi följer hedrandet av den 11 September i NewYork, där dom invigt den plats på Manhattan som skall hedra alla de som omkom under attentatet där, deras stolthet, dom två tornen som störtade till marken.
Platsen har nu blivit ett monument, med fontäner som markerar platsen efter tornen, vackra planteringar, sten som med namn markerar alla de omkomna. Vilket arbete dom har lagt ner för att det Amerikanska folket inte skall glömma, det kunde inte blivit vackrare.

Dagen den 11 September.
Solen har varvats med några regnskurar, Åskan har dragit förbi, slagit ut TV, El, lämnade några ordentliga knallar, flygplanen har varit mer i luften än vanligt, kanske som jag inbillar mig. Varje gång där varit något plan på ingång till Kastrup, eller vidare ut i värden vaknade man till och blev påmind om den 11 September.
Man kände med folket däröver vilket helvete det måste ha varit för NewYork-borna men även för folk i hela värden, att få uppleva denna dag den 11 September för 10 år sedan.

Själv har jag suttit under "Beduintaket" mellan varven och mediterat, hur världen har blivit efter den 11 September. Man skulle kunna tro att det är ett "tredje Världs-krig" som håller på runt om i Värden, med all den sabotage-verksamhet som förekommer och som bekämpas av de demokratiska länder som vill uppnå fred på jorden. Jag vidhåller nog min tro om detta.

Hösten är på intåg !
Man lägger märke till att hösten verkligen är på G, Morgnarna och kvällarna blir allt mörkare, träd och buskar skiftar färg, fukten kryper på en, man känner kylan tränga in under kläderna.

Vad har jag kvar att göra !
Först skall gräset få en riktig klippning, därefter skall rabatterna kantas, tulpanlökarna skall i jorden har valt ut några speciella sorter detta året, lite marktäckare skall planteras. Hade jag haft lite mer mark att nyttja så skulle jag varit jättenöjd, men det måste vara stopp någon gång, man måste tänka på, att där är någon som skall ta vid när jag inte själv orkar.
Så att inte allt går till spillo.

Krukväxterna !
Ja dom skall jag klippa in lite för annars så får dom inte plats i mitt uterum. Det är  mest växter som behöver Medelhavsklimat och det får mitt Konverter-element klara av i uterummet. Sen får vi väl hoppas att vi får en lite mildare vinter än sist, så inte ytterligare växter stryker med.

Tidningen "Allt om Trädgård "!
Under tiden sitter jag och bläddrar  i "Allt om Trädgård", citerar Hasse Wester som tycker vad en bra trädgårds-tidning skal linnehålla. Den skall innehålla fakta om växter, växtskydd, anläggning, även tips om parker och trädgårdar.
Allt om trädgård ger mig mycket underhållning, tips om hur och vilka växter jag skall planta, var och hur och mycket annat.

Bild tagen ur Allt om trädgård
Tulpanfrossa !
Här får jag rysningar i hela kroppen som Hasse brukar säga, när han ser något vackert och det får man när man bläddrar vidare i tidningen. Måste införskaffa mig några av dessa vackra tulpaner som dom skriver om, t.ex.Toucan, Snow Crystal, Finola, Black Hero ,Crispion Sweet med flera. bilderna jag visar här är tagna ur "Allt om trädgård",

Till sist vill jag tala om att vi nu skördat våra Nektariner, vilken smak dom hade, helt underbart med egna solmättade frukter, Fikonen får lite mer tid på sig att mogna, sen blir det att vi två, Annelise och jag njuter även av dom. Helt underbart.

Ha det skönt njut av höstens färgprakt.
                    
               

söndag 4 september 2011

Hösten kommer snart.- det går med vindens fart!

Vi är nu inne i höstens första månad September, sommaren har smygit förbi med vindens fart.
Vad gav sommaren för vibbar,inte något av det man hade önskat och planerat, hade väntat mig fler soltimmar än vad vi fick, Lund låg bland de delar av landet som fick minst sol.

Regnet tog överhanden, vilket man kan se på växtligheten, som bara har sprungit i väg på höjden.
Blomningen gav väl inte det lyster som man hade väntat sig, allt regn som Gud fader skvätte över dom tog död på dom i stället för tvärtom.
Här ser vi några av mina Medelhavs växter
Men några vackra dagar har vi dock haft, Beduintaket var ett skönt ställe att sitta under när det såväl regnade, som när solen var framme.

Vad som annars hände, var att tiden bara svepte förbi, vi såg fram emot att komma ner till vår älskade Ö Creta för en veckas sol och för att leta upp lite nya växter att få med hem.
Torsdag veckan innan vi skulle åka slog en stroke ut vår resa.
Min älskling och min stora glädje i livet, vaknade en morgon och var förlamad i sin vänstra sida.
Men som den vackra blomma hon är, så accepterade hon inte detta utan slog det ifrån sig.
Det blev en bedrövlig dag innan vi tog tag i det och åkte in akut, där dom konstaterade fakta.
Gumman blev inlagd, det hade hon inte väntat sig,medicinering sattes in omgående och en viss ljusning sågs efter ett par dagar.

Kan inte tänka mig det var turen till Baaken som ställde till det
Det blev en vecka på Neurologen i Lund, efter permission över helgen blev det beslutat att hon skulle in till Malmö för att opererats, hade kraftig förträngning i hals pulsådern, vilket var orsaken till stroken.
Medicineringen och tanken om en operation satte skräck i henne och fram kallade hennes OK en tarm sjukdom som gör att hon mår än sämre.
Nu är gumman hemma och det går sakta framåt med rehabiliteringen,sjukgymnastik och en massa piller skall få henne att komma tillbaka.

Det märkligaste som kunde hända var att vår reskamrat som skulle åka med till Creta råkade oxå ut för en olycka samtidigt ramlade fick en fraktur på höften.
Snacka om ett  märkligt sammanträffande på röntgen,sida vid sida ´låg de nu och väntade på att bli röntgade.

Med båda tjejerna på sjukhuset, så fick jag ringa och av boka vår resa, tanken slog mig nu blir det mycket papperexercis med dom olika bolagen.
Men nä det gick smidigt att lösa det,Tack till Ving, Nordea, och framför allt till Emma på Europeiska reseförsäkringar. Efter en vecka och knapp det stod våra pengar åter på banken.

Vad med mig då !
Undertecknad med brorsans hund
Jo som den typ man är,så klarade jag mig ganska hyfsat dessa två veckor, jag fick äntligen köket för mig själv, här skulle nu mina gourmetiska kunskaper verkligen komma fram. Det blev nu inte så klättrade mest på väggarna av tristess.
Får visa mina kunskaper för gumman när hon kommer hem, svängde mest runt med korv i alla dess former, blandat med Medel havsblandning.
Där blev inte mycket tid över, satt för det mesta uppe hos Annelise,övrig tid fördrev jag med att bus sa fram och tillbaks.
Nu har jag i alla fall gumman hemma, dock i halvfart, så jag får ställa upp och hjälpa henne så hon frisknar till fortare, det gör jag mer än gärna.

Men inget ont utan det har något gott med sig !,
Sjukhuset bjöd på många nya bekantskaper som vi skall bevara, likaså fick vi vara med om hur samman svetsad familjen blev och det var en stor glädje.
Här är lite av sommarens blomning
Nu lite om det gröna!
Som jag berättade tidigare så gick det fort med blomningen i år, den ända blomma som har klarat sig och fortfarande står i sin prakt är min älskling.
Glädjen med dom övriga blev kortvarig, men i gengäld så har det blivit riktigt lummigt i trädgården.

Fick klippa ner ett par Rododendroner som blev för spretiga, men har kommit tillbaka med nya skott.
Det som klarat sig bäst är alla de vackra Rudbeckorna, som står höga och resliga, likaså våra Nerium som blommar om för andra gången, likaså blommar våra Magnolior om.
Saknar mest  ett par av mina Medelhavs växter som gick åt i vinter och som jag skulle skaffa med mig hem från Creta, men det får bli en annan gång.
Foto på min dotters vindruvsodling
Vindruvorna !
Dom som vi skulle trampa i vår stora balja, för att ge ett antal flaskor vin, det blev inte mycket av det inte. Det blir inte mer än att fåglarna tar dem efterhands som dom mognar.

Nu känns det som höst!
Det får ni säkert hålla med om, även hösten kan ge härliga dagar, höstklippningen av Liguster häcken är fixad, lite finlir kvar bara.
De två första fikonen
Gräsmattan skall få sin del av höstgödning, lökarna skall ner i jorden,fröhus skall samlas in för framdrivning till våren.
Nya växter och den där Lejon skrämman skall på plats, så där är lite pilleri kvar.
Till sist och inte minst så skall vi skörda våra Nektariner och Fikon, bara det är något att vänta på.

Nu får ni vara nöjda och vänta på vad nästa  blog kan bjuda på.
Vill tacka alla som hört av sig, haft medlidande med min blomma, nu blir det att gratta alla som firar sin födelsedag under de sista höstmånaderna på året.

söndag 7 augusti 2011

"Regnet det bara öser ner- öser ner- och bara öser ner", vilken skitsommar. . .

Ja det har varit ett växlande sommarväder denna sommar, men mellan regnskurarna så har molnen spruckit upp för någon sekund och solen tittat fram, men det har inte gjort någon människa glad.

Tänker på de stackare som står inne i en mörk industri- lokal hela året och ser fram emot sin semester och nu går till baka för att kämpa för sitt uppehälle ett år till, innan dom förhoppningsvis får se solen.
Dom kan inte ha full-laddade batterier för att prestera till ett hundra procent !

För oss (pensionärer) har det ändå blivit lite upplevelser, då man kan planera efter vädret, men ändå, Lund ligger väl ganska nära sista plats i solligan

För utom dom vanliga utflykterna, så var vi nerbjudna till vår dotter Nette, (innan hon tog flyget med en väninna till Creta) för att dyrka solen.
Som vanligt kunde hon med enkla medel, få sill och potäter att se ut som en festmåltid.
Jag vet inte vad hon gör med potäterna för att få dom till att smaka så gott.

Bilen har fått sin årliga storstädning,passade på mellan regnskurarna att dammsuga och vaxa den för att strax efter få köra ut i störtregnet igen, men nu är även det gjort.

Vidare har vi varit bjudna ut till lillbrorsan Gösta med sin familj, det blev goer mad och dricka, kvällen fördrev vi med att snacka om vår tid som unga och hur vi upplevt vår uppväxt med våra föräldrar, där var en del som brorsan var mer insatt i än vad jag var, så det kom som en liten över - raskning. tiden gick och framåt småtimmarna var det dax att köra hem.
Jag vet inte om det var kaffet som höll mig vaken, men somnade inte förrän det blev ljust på morgonen, det blev en ordentlig lång sov morgon för mig, medan Annelise som vanligt var uppe med tuppen.

Skulle även varit ner om till Berith i Haväng, men hon valde att köra hem, det hade inte varit det bästa vädret där. Hon tyckte att vi satt bättre hemma i Arlöv och det nya uterummet.
Här blev det en härlig köttbit med goda tillbehör, ner skjölt med ett gott vin för dom två damerna, själv fick jag som vanligt hålla mig till Loka med krusbärs smak.
Här gick även klockan fort, så plötsligt var vi inne på dom små siffrorna även denna natt.

Berith visade även sin vind med vad hon hade fått ärva av sin avlidne make och vår kompis Bertil.
Vinden som skulle bli ett övernattnings-rum för oss, är smock-full av dels arvegods från farmor och Bertils bra att ha prylar, och det är inte lite det.
Men med oss hem fick Annelise en bärbar dator, själv fick jag en ej upp-packad Philips el rakapparat.

I dag söndag blir en häng dag framför TV;n eller ett par timmar framför datorn vilket ledde till den här bloggen.
Väl ute i trädgården uppklädd i paraply och stövlar, såg jag i regnmätaren hur mycket som hade kommit under ovädret med åska och störtregnet jo hela 50 mm, och det säger inte lite det. Stora vattesäckar hängde ner runt Beduintaket.
Växterna hade det inte riktigt bra ute i trädgården, det mesta låg slaget mot marken precis som hos bönderna, och då blir man inte glad, man vill väl se blommorna i sin sommar prakt.

Men nu ser vi fram emot vår resa ner till Creta inom kort, det skall bli skönt och jag kan inte tänka mig att regnet följer med dit, även om dom hade behövt det bättre än vi.

Ha det nu bra till vi hörs  här i bloggen, man vet aldrig när, men gör inte något som inte jag oxå skulle ha gjort.
Ha det nu fett alla släkt och vänner. Även ni i Danmark och på Grönland.

onsdag 20 juli 2011

Regnet håller sig borta, Solen tittar fram emellanåt, vi njuter av tystnaden i området. . .

Nu är vi på "G" igen, vädret är som det brukar vara under semestrarna, ömsom Sol ömsom vatten.
Ändå blir inte Charter bolagen av med sina billiga resor. . .

Vi sitter under det mycket omskrivna Beduin-taket och njuter av tystnaden.
Underhållande;
Det är sen Onsdag eftermiddag, närmare kväll, tiden bara springer i väg.
Sitter och studerar hur myrorna arbetar,dom har hållit på hela dagen. Man funderar på vad det skall bli av allt deras arbete, små grushögar på flera  platser.

Förstår nu varför ! Dom gör klart för flygmyrorna att kravla upp, får hjälp av arbetsmyrorna att komma upp, väl uppe tar det lite tid innan vingarna är färdiga för att lyfta, flera av dom får hjälp att komma i väg.
Vissa lite mindre försöker komma ner under stenarna igen, men det förhindrar vinglösa, ett djädrans virrvarr runt på stenarna.
En efter får dom luft under vingarna och ger sig i väg upp över buskarna, Luften fylls av hundratals flygmyror.
Plötsligt är där som sopat på marken, arbetsmyrorna har krupit tillbaks under stenarna.

Nu till min fråga och varför kan jag inte själv svaret ????
Visst kan jag gå in på nätet och leta, men jag vill att någon av er kloka, kan ge mig svaret.
Har du svaret på, vad händer med den enskilda flygmyran ? Är det så enkelt som att den tar mark någonstans och skapar ett nytt myr bo ?
Plötsligt landar där en på min arm, ser fundersam ut, flyger vidare.

Vidare har där hänt lite, men bara lite, under dagen har jag varit nere i dammen och rensat, fanns mycket behövdes rensas bort för att man skulle kunna se att det var en damm under allt, detta blir bra gödning till växterna.
I morgon om vädret tillåter skall jag  tömma ut vattnet och ersätta det med nytt, passar på att se hur många fiskar som finns kvar, får inte till mer än en, men några lär ha sett två där.

Gräset ute i den yttre trädgården är ny- klippt, börjar se riktigt fint ut.Växterna ränner i höjden. Det är väl den effektiva gödningen från Plantagen som ger det resultatet.
Vet inte om jag nämnt det, men min nya Lundagårds-magnolia har blivit rostangripen och måste bytas ut, likaså har vårt vackra syrenträd drabbats av något som heter vissnar sjukan, så det får oxå gå hädan.
Men för övrigt ser det bra ut tycker jag själv.

Har haft besök av vårt äldsta Barn barns. barn ett par gånger denna veckan, stor grabb nu sexton år, en härlig grabb hoppas han för blir det, skall studera vidare och vi önskar honom lycka till.
det är jättekul när denna kull ungar, i olika ålders-klasser tittar in, dom vet att här bjuds det alltid på något gott, det är ett nöje att se hur dom då trivs.
Som ni ser så ville han visa upp sig i sin nya sommardress, snygg eller hur ? Tycker liksom att jag sett den på någon annan.
Får väl en kommentar av honom på FB.

Klockan börjar nu närma sig kväll, runt sex visar klockan.
Funderar på om jag skall bjuda Annelise på grillkväll i Stads-parken med "Live music". Problemet är bara att det ser lite mulet ut i kanterna och det är lovat regn.
Nä det blev ingen tur till Stads-parken i kväll, Annelise har blivit opererad i ögat för grå star och det irriterar lite, så det blir att stanna hemma.
Vi sattsar på nästa onsdag, då det oxå är grillkväll och då bjuds det även på "Live music" med underhållning av Per Pärs, eller vad han nu heter och någon annan stand uppare.

Det var det det,
Ha det, njut av livet, det är bara du själv som kan göra något åt det.

Ps;  glömde tala om att jag skördat min första och ända Fikon och vilket fikon sen, stort som ett Greve Molke päron.
För att inte tala om smaken, det var som att stoppa snudan i sylta-burken. Gott i gott-gott.

lördag 9 juli 2011

Solen och värmen tillbaka, men bara för en kort stund. . .

Lördag morgon klockan är bara runt åtta, frukosten är avklarad, kaffe med två rostade med friska jordgubbar på. Ett flygplan väckte oss tidigt idag, gav ifrån sig ett konstigt ljud, när den gick in för landning på Kastrup. Väsnades ordentligt, hördes som en kraftig inbromsning, men dom är duktiga piloterna så det gick nog vägen.



Det är blå himmel och rött ljus, som Annelise brukar säga när det är sådana fina mornar, solen
skiner och rent vindstilla.

Jag tog mig friheten att lägga in bilden.
Har blivit vän med Pernilla Månsson Colt på FB, en av våra bättre programledare på TV. lugn och mänsklig i sina framträdande, inga konstigheter där inte. Får väl hålla mig till växtriket i dag för att impa på henne.

Man vet aldrig om hon rentav blir lite intresserad av min lilla oas.

Men hur som haver, så växer det så det knakar,har dåligt med tid till att hålla det nere, även om vi är pensionärer. Jag skulle som så många andra trädgårdsfanatiker önska mig en större yta, att plantera på, den plats jag har till förfogande nu, börjar bli trång.

Har räknat att jag bara inom den gröna muren har ett trettio tal olika växter, där kan man i dag hitta lagom stora Olivträd, Boxbom, en stor Agave kaktus, med sina små pysslingar runt om i krukor. Där finner man 3 olika färger på Nerium, dom två medtagna hem från Creta som små stabbar. Även kan man hitta ett Hortensia träd, ett Citronträd där vi skördat ett antal frukter under sista åren, i år har blomningen varit dålig.

Vidare i samlingen hittar man ett nyinköpt Fikonträd (buske). Väderkvarns- palmen än så länge liten, har vi fått av vår vän Berith. Höst silveraxen är hög och ståtlig, Canarie palmerna- två st, står i sina Italienska krukor. Mimosaträdet för visso ut blommat men det pryder ändå sin plats.
Nektarinträdet ger en dålig skörd i år, Engelska rosor sprider sin doft, vidare tre vindruvsplantor kommer att ge dålig skörd i år, kanske för att dom är tagna där nere i värmen.
Den Afrikanska liljan skall vara blå, men blev vit förra sommaren, i år lyser blommorna med sin frånvaru..

Vi kommer att tillföra en ny Perukpalm, en ny Fikon- kaktus samt något annat intressant, när vi i Augusti gör vår tjugo andra resa till Creta, med några strandhugg på en del andra av öarna. Vi passar på att besöka vännerna på Plantskolan strax vid staden Platania och våra sedan många år etablerade vänner där omkring.

Utanför den gröna muren;
kan man se flera sorter av Magnolior, Rododendron, Rudbeckan Magnus, Benved, Syrener, Trollhassel, Pioner. Grekisk vädd, Lagerhägg, Kinesiska Tempel träd och lite annat.

Medan man går runt och njuter av dessa vackra växter, kan man höra porlet av vår Globen, I dammen sprutar fontänen.
På entré sidan flödar vattnet nerför vårt Tourning Tourso, vattnet färgat av ett blått sken.
Stenen är omgärdad av Ormbunkar, Stjärnmagnolia, Gräs, Clematis i olika färger, Julrosor och lite annat att täcka jorden med.

Nu har jag presenterat vad vi i stort har att glädja oss över när vi varje dag strosar omkring på vår minimala yta.
Detta trotts att vi bor i hyreshus med tillgång till grönområde så har jag fått till det ändå, Fastighetsägaren har varit med att bjuda till med mark, som jag kommer att lämna efter mig, till glädje för andra hyresgäster.
Man kan se hur det har smittat av sig bland grannarna,här ser man små mysiga trädgårdar här och var. Fastighetbolaget har även dom bidragit med sitt, bl.a. en porlande bäck som är uppskattat av hyresgästerna runt denna.

Det var en liten beskrivning hur vi lever i vår lilla värd, här ute på Fornborgen på Gunnesbo.
Ni som läser vad jag har att berätta i min blog. Lev njut av vad som finns runt om er.

 Men glöm inte, att naturen skall man vara rädd om, den är trotts allt bara till låns.
Vi får hoppas att den får vara, så även våra efterlevande får och kan njuta av den.

Carpe Diem.
Enhanced by Zemanta