Jo det blev både Buus och Godis,men vi föredrar Minneslunden till den helgen.
Vi fick besök av en del barn som ville busa,som sedvanligt kom vårt barnbarnsbarn Oliver och busade med hade han sin mamma Fi,Mamma Fi lägger mycket på utstyrlsen så Oliver kan överraska riktigt,så också i år.
Själv föredra jag att åka upp till Minneslunden,där våra nära och kära,som av ålder eller sjukdom fått lämna jordelivet.
Tänder mina marshaler,som lyser upp höstmörkret,sitter gärna en bra stund och tänker tillbaka på de åren man fick ha till samman,det är inte utan att det var fina år att växa upp i och att minnas.
Ser hur folk kommer och går,några har brått,sticker ner en blomma,tänder ett ljus och lämnar platsen.
Andra kan stå långa stunder kanske i en bön över sin,eller sina bortgångna.
Själv skulle jag önska att när fönstret öppnas för sista gången,gardinen fladrar och vinden sveper iväg min ande,att få ligga vid den stora stenen under pilen,höra det porlande vattnet strax bakom,det är ju dom tre symboler förutom familjen jag haft i livet,vatten,växter och sten.
Går sedan en runda i det vackra området,ser hur folk pysslar om sina gravplatser det är fridfullt för sinnet. Annars under året är där ganska folktomt.
Blev uppbjudna till vår yngsta dotter i deras nya boende i Eslöv,trevlig lägenhet och en liten lugn stund tillsammans,därefter hem där jag tände våra marschaler ute i Borggården som vi kallar vår inneträdgård,där fick dom lysa upp mörkret och natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar